.

Det känns som att jag blundar för att han är borta... Att han ska knacka på dörren när som helst, hans speciella knackning! Saknar dig Pappa, du anar inte.

Människor är så snälla, skriver så fina saker och bryr sig verkligen.

Pappa, jag undrar så vad du gör. hur du mår och var du är!

-

Emma och Frida gör att jag måste och kan gå vidare.

Mina älskade flickor.

När jag berättade för Emma att Morfar flyttat till himmelen sa hon,

- Mamma jag kommer sakna min Morfar

- Det kommer jag med sa jag

- Men Mamma var Morfar sjuk?

- Ja, det var han, men inte nu längre

- Men varför kan han inte vara kvar här då?

- För den medicinen Morfar behövde finns bara i himmelen

- Okej Mamma, men jag kommer sakna min Morfar

- Det kommer jag med, det kommer jag med

-

Men även fast du inte är här längre Pappa, så finns du, det vet jag!

Jag ska hålla dig vi liv! Emma och Frida ska växa upp och få känslan av att du finns hos oss hela tiden. Så gjorde du med Farfar och fastän jag aldrig träffat honom vet jag så mycket om honom, hur han var, vad han gjorde, vem han var osv.

-

Jag saknar dig Pappa, jag sitter och ska sätta ord på det jag känner, men det går inte, saknade tar överhand, där finns så många ord Pappa, hur komprimerar jag det.

Om jag ska beskriva vem du var Pappa, krävs det flera böcker!

Jag vill inte säga att du var, jag vill säga att du är!

För du är fortfarande världens bästa Pappa!

Jag saknar dig Pappa, trodde aldrig i hela mitt liv att det skulle göra så här ont i hjärtat.

Du anar inte vilket tomrum du lämnat efter dig Pappa, inget kommer någonsin bli desamma.

Jag älskar dig Pappa!